Skidglädje

Jag är ingen fanatisk skidåkare. Jag jagar inte kilometrar när jag skidar. Jag vill inte ha blodsmak i munnen när jag skidar. För mig är skidåkning mera rekreation än motion och träning. Jag njuter av upplevelsen och en stund i naturen, lite som när andra far på promenad. I långsam takt. För mig är glädjen i skidåkandet viktigt. När jag jobbar med barn och när jag skidat med mina egna barn så är målet att väcka glädje för skidåkning. Genom skidåkning tränas korsrörelsen, balansen och mycket mycket mer. Tyvärr är vi många som kommit ur grundskolan och vägrat röra skidor på många, många år. Att skida är förknippat med kalla fötter, kalla fingrar, blodsmak i munnen och tävling och stress.

Vad är ursprunget till skidor? Varför har det blivit så att vi skall ut i färdigt spår och försöka skida så många kilometer som möjligt på så kort tid som möjligt? När har vi glömt bort att njuta av det, att se det som ett sätt att komma sig ut i skog och mark på vintern?

På wikipedia kan vi läsa:

Skidor användes i norden och Sibirien redan på forntiden och var ett nyttigt hjälpmedel vid jakt och förflyttning. Arkeologiska fynd från Kalvträsk tyder på att skidor har kommit till användning långt innan hjulet uppfanns.

På nyare tid har de flesta polfarare använt skidor för att ta sig till målet. Skidor används ofta för rekreation, träning och tävling.

Jag vill i alla fall förmedla glädje i att skida, att röra på sig i naturen och njuta. Om man senare vill börja använda skidning som träningsform är det helt okej, men jag tror att vi först måste ge grunderna i skidåkning och förmedla glädje i skidning. Alla tycker inte om att tävla, alla kommer definitivt inte att tycka om att tävla med skidor på. Tar vi dessutom in aspekter som att barn idag har stora variationer i sin utrustning. En del barn har skidor för alla ändamål och de är vallade för rätt tillfälle, medan andra barn äger ett par skidor som aldrig sett skidvalla och skorna är för stora. Båda kan få glädje i sin skidåkning utifrån sina egna förutsättningar, bara vi ger dem möjlighet att få det.

Jag väljer att skida i skogen utan spår framom längdskidning i färdiga spår. Jag har skidor för båda ändamålen. Jag har aldrig fått skolning, som jag minns, i hur man skidar på riktigt. Jag vet egentligen inte hur man skidar på riktigt. För mig ger skogskidningen så mycket mer. Numera har vi dessutom två hundar, en draghund och en labrador. När barnen är med får hundarna dra barnen, alltså får vi tillfälle att rasta hundar och barn samtidigt.

Här är bilder från dagens skidtur. Vi åkte iväg i skoterspår och fick oss en timme rekreation. Barnen hade kanske inte så mycket träning, mest balansträning när de mest hängde efter hundarna. Men de hade desto roligare och och hundarna fick ett rejält träningspass.

 

Vinterns första skidtur

Idag inledde vi skidsäsongen för denna vinter, eller egentligen startade vi igårkväll då jag och barnen skidade några varv runt på vår gräsmatta så där efter kl 22 på kvällen.

Vi åkte inte långt och inte länge, men redan 2 timmar i skogen i nysnö och tystnad, nästan solsken och vindstilla. Det var så otroligt härligt. Det gäller att passa på när vädret visar sig från sin bästa sida, man vet aldrig när vi nästa gång bjuds på så fint väder. 

Allt gick fint fint tills vi fick vatten under skidorna. En påminnelse till mig själv: ha alltid isskrapa med när du skidar i terrängen. Vi skrapade bort snösörja från skidorna så gott det gick. Men lite av skidglädjen försvann när snön packades under skidorna, så det blev mera som snöskor. 

Lite för mycket vatten i diket. Det blev att svänga om och söka nya vägar.

Är det det här som kallas fäste??


Jag fick testa mina nya skidor i terräng med alldeles nya egna skor. Jag är jättenöjd med skidorna och skorna verkar helt okej också. Skillnaden till att skida terräng med vanliga skidor och de lite bredare är att det är mycket stadigare åt foten med terrängskidor. Vanliga skidor lutar från sida till sida precis som de vill. Dottern hade nya skidskor på sig dagen till ära och sonen får i vinter använda ett par skidskor som vi har lånat av min bror. 
Vi fick också testa ”hang on system” som finns innbyggd i makens fjellpulken väska. Den har ett band med sele som man kan lägga runt midjan som draghjälp åt trötta barn. Fjellpulken väskan köptes egentligen för att användas som dragfäste till vår hemmabyggda skidpulka. 

Draglinan är fäst i en ficka längst ner på väskan. Pulkan skall sitta fast i metallringarns i sidorna på väskans midjebälte.

Enkelt bälte att fästa kring midjan.

Nya skidor

De år jag får skatteåterbäring brukar jag tidigt bestämma mig för att reservera en del av pengarna till att köpa något åt mig själv som jag annars inte skulle ha råd med/kunna köpa. Redan förra året tog jag beslut om vart årets skattepengar skall gå. Till nya skidor åt mig. Jag äger ju redan tidigare vanliga klassiska skidor. De är bra i skidspåret. Absolut inte dyra och fina, men ändå för fina för att nöta upp i terräng utan skidspår.

För några veckor sedan passade min man på att beställa skidorna åt mig när xxl hade rabatt på alla produkter. Så numera äger jag ett par Åsnes Cecilie Skog skidor.

Skidorna är bredare än vanliga, de har stålkant och har en bc bindning. De är egentligen tänkta som fjällskidor, men i avsaknad av fjäll här på plattlandet där jag bor har jag tänkt använda dem för att skida ut i terrängen. Som tilläggsutrustning kan man köpa stighudar att fästa under. I och med att skidorna är bredare och har en stadigare bindning så hoppas jag att de skall vara lättare att skida med i varierande och mera ojämn terräng.

Ännu saknar jag skor till skidorna. I och med att det är en rottefella bc bindning så passar inte mina andra skidskor i. Förhoppningsvis kommer xxl i Vasa att sälja skor som passar till sen när de öppnar. Fjällskidor som de här finns inte i alla butiker utan man måste leta lite. Så fast jag skulle ha önskat att handla lokalt så hade det inte funkat.

Förra veckoslutet kunde jag testa skidorna på isen. Jag hade då makens skidskor som är 4 storlekar för stora. Första testet av skidorna bådade gott. Nu hoppas jag på mycket snö i vinter och fin skare till våren.

 

 

 

Härlig dag på isen

Hela veckan har vi väntat på lördag och ledig dag. Instagram och Facebook har svämmat över av fina isbilder. När man jobbar heltid är det just nu oftast mörkt den tiden på dygnet när hela familjen är samlad en helt vanlig vardag. Lägg till kurser, skolningar och möten kvällstid så måste man ibland bara vänta och hålla till godo med veckosluten om man vill göra något som kräver dagsljus.

Idag passade vi på att packa skridskor, hjälmar, barn och hund i bilen för att åka till Kiisk. På väg till Kiisk stannade vi vid Punsar bönehus och köpte med oss älgköttsoppa som såldes till förmån för Gemensamt Ansvar.

Efter att vi ätit soppa i svärföräldrarnas stuga i skogen så gick vi ner till sjön för att skrinna. Svärfar plogade med mönkiä upp en isbana åt oss som vi kunde skrinna på. Vi hade hoppats på snöfri blank is, men gläds ändå över snön som vi fått. Vi fick sällskap på isen av våra bästa vänner. Både barn och vuxna skrinnade och hundarna fick också en ordentlig dos motion idag. Jag passade på att testa mina nya skidor på det tunna lager snön på isen. 

Istjockleken var minst 15cm över hela skogsjön. Det var bara jag som lyckades stiga ner i ett djup hål riktigt där den gräsbevuxna mossen möter vatten, där hade det inte frusit till. Som tur var steg jag bara ner med ena benet helt ner i vattenhålet, det andra benet hölls på isen.

Dottern utbrast sen: idag har det varit en bra dag! Barnen kom idag upp i de rekommenderade 3 timmar rörelse med råge. Jag hoppas att ni alla tar er tid att vara ute i naturen med era familjer och njuter av det otroligt härliga vintervädret som vi har just nu! 

Perfekt skidföre på skare

Idag var föret perfekt för att skida på skare. Några minusgrader och solsken och väldigt hållbar skare. Kraftig medvind gjorde det ännu smidigare och roligare (fram tills vi vände och fick motvind). Sonen fick draghjälp av hunden mest hela tiden. De hade kul tillsammans. Fort gick det. Det var faktiskt en av de roligaste skidupplevelserns jag har haft. Skare på sjön och mossen så det var bara att skida överallt. Vi pausade på trappan till en skogsstuga, där var det solsken och i lä från den kalla vinden.
Dottern hade övernattat hos en kompis så hon ville inte komma med den här gången.

image

image

image

image

image

image

image