Om du inte är snäll…

Hotafostran. Jag tror att vi alla har upplevt hotafostran. Antingen ur egen mun, ur den andra förälderns mun eller hos vänner och bekanta. Nu i jultider brukar hotafostran komma framkrypande. 

Vad innebär hotafostran? Finns det ens ett ord som heter så? Känner du igen de här:

-om du inte äter upp maten får du ingen efterrätt!

-om du inte plockar upp leksakerna får du inget fredagsgodis på fredag!

-vi åker hem om du inte kan uppföra dig! 

-jag för dig till dagis om du inte är tyst!

Och så den vanligaste i december:

-Jultomten kikar på fönstren, om du inte är snäll får du inga julklappar!

Vad är målet med dehär sätten att bemöta barnet? Uppås målen till belåtenhet? Vad lär sig barnet? Kommer konsekvenserna som hotats med? Hur fungerar det efter två, tre år? 

Har du fastnat i det här träsket? Försök stanna upp och fundera på hur situationen kunde lösas på annat sätt än att hota barnet med lösryckta hot som aldrig verkställs. 

Hur skulle det vara med:

-”Jag vill att du äter din mat innan efterätt. Din kropp behöver maten. Vi kan inte bara äta efterrätt, det mår du inte bra av.”  (Sen kan man fundera på om barn verkligen behöver trugas i mat, eller om de överlever utan tjat). Kom överens om hur mycket mat barnet behöver äta innan efterrätt. Äter inte barnet det ni kommit överens om så behöver konsekvensen som ni valt också följa. 

-klarar barnet själv av att plocka upp leksaker? Är hela projektet övermäktigt för barnet att ta sig an? Kanske barnet behöver pusch och hjälp. ”Om jag plockar de här, så plockar du de där.” ”Vi kan inte ha så många leksaker framme om du inte vill hjälpa till att städa sen.” 

– att hota med jultomten är lågt. Barn som berättar åt mig att de blir utan julklappar om de inte är snälla brukar jag svara så här: ”det är dina föräldrar som hotat dig och gjort dig rädd som borde bli utan julklappar”. Inget barn skall behöva gå och vara rädd att det ska bli utan julklappar.

-hota aldrig med dagis! Dagis ska vara en trygg plats och inte ett straff! Punkt! 

Visst behöver barn få konsekvenser för sina val, men välj konsekvenser som är synbara och som går att uppfylla, som barnen kan förstå och ta till sig. Barnet behöver vara medveten om spelreglerna från början. Konsekvensen behöver ha ett mål som hör samman med det aktuella ämnet. Orsak och verkan. 

Vilken treåring klarar av att uppföra sig till belåtenhet på måndag för att få godis på fredag? Vilken femåring klarar själv av att strukturera upp och städa upp ett rum alldeles själv? Vilken fyraåring klarar av att förstå att vad jultomten, paket och att sitta stilla vid matbordet har gemensamt i början av december? Hoten kommer knappast att leda till permanenta förändringar och förbättringar. Barnen kanske tar till sig dem första och andra gången, men lär sig snabbt att slå dövörat till. 

Ett tips: filma er vardag. Se på filmen. Hur ser det ut, hur låter det, lär sig barnet något av situationen? Hur känns det att se sig själv? 

Till sist: vad fungerar bättre för mig som vuxen och när presterar jag bättre? När jag får bestraffning och skäll för dåliga val eller belöning och positiv feedback för bra val?

Nej, ingen av oss är perfekt. Men vi kan alla välja att jobba för en lugnare vardag och mera harmoni i familjen. Vi misslyckas, testar, försöker igen och lyckas och misslyckas igen. 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s